I centrum av skatteparadisläckan står juristbolaget Mossack Fonseca från Panama. Mossack Fonseca är en av världens största bolagsfabriker.
Mossack Fonseca har redan länge misstänkts för att röra sig i gränslandet mellan lagligt och olagligt. De dokument som nu har läckt ut stärker dessa misstankar.
Brittiska The Economist skrev för fyra år sedan att Mossack Fonseca anses höra till de största i världen på att grunda nya företag.
För ett år sedan skrev The Economist att Mossack Fonseca är en fabrik som spottar ut anonyma bolag, och har kopplingar till såväl skattefuskare som till tjuvaktiga makthavare.
Bolagsfabrikerna grundar skalbolag åt kunder som inte offentligt vill bli kopplade till det nya bolaget. Dessa fabriker grundar tiotusentals bolag varje år.
Förutom att grunda nya bolag, så erbjuder bolagsfabrikerna också sina kunder en anonymiseringsservice. Fabrikens egna anställda blir styrelsemedlemmar, skenbara ägare och de som tecknar företagets namn. Avsikten är att de verkliga ägarnas identitet aldrig ska avslöjas.
Maffia och knarkhandlare som kundkrets
De dokument som nu läckts till den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung och den undersökande journalistorganisationen ICIJ (bl.a. Yles Spotlight och MOT) visar att Mossack Fonseca haft knarkhandlare, maffiamedlemmar, korrumperade politiker och skattesmitare bland sina kunder.
Läckan omfattar e-postmeddelanden, bankkontouppgifter och anteckningar om kunder från en period på nästan 40 år (1977-2015).
Läckan visar att Mossack Fonseca har samarbetat med åtminstone 33 företag eller personer som är på USA:s sanktionslista p.g.a. kopplingar till terrorism eller narkotikahandel eller för att de hjälpt "skurkstater" som Nordkorea.
Mossack Fonseca säger att företaget varken främjar eller stöder illegal verksamhet.
Dataläckan visar att Mossack Fonsecas metoder har lett till att företaget självt inte alltid vetat vem de gör affärer med.
Ur dokumenten framgår att den f.d. egyptiska diktatorn Hosni Mubaraks son Alaa Mubarak varit kund hos Mossack Fonseca. Alaa Mubarak dömdes senare till fängelse för förskingring.
Bland bolagets syriska kunder återfinns Rami Makhlouf, kusin till den syriska presidenten Bashar al Assad. Makhlouf misstänks ha finansierat sin kusins verksamhet.
Kunder från hela världen
Mossack Fonseca har hundratals anställda och kunder från hela världen. Företaget svarar på frågor om verksamheten genom att säga att ”Mossack Fonseca har arbetat prickfritt i 40 år ... Vårt bolag har aldrig blivit anklagat eller åtalat i samband med kriminell verksamhet.”
Informatören Carlos Sousa säger att företaget ”bara hjälper sina kunder grunda företag”. Han säger att det inte betyder att Mossack Fonseca skulle ha någon affärsrelation till de bolag som grundats.
”Vi tvättar inte pengar”, säger Sousa till Yles MOT.
På sin nätsida säger Mossack Fonseca att företaget följer alla internationella lagar och förordningar.
Mossack Fonseca fick sin början 1986 när Ramón Fonseca från Panama och den tyskfödde Jürgen Mossack beslöt slå ihop sina juristbolag.
Enligt organisationen ICIJ rörde sig båda männen i de högsta sfärerna i samhället i Panama.
Ramón Fonseca har bl.a. varit Panamas president Juan Carlos Varelas rådgivare. Fonseca lämnade sitt uppdrag en dag efter att Yle och flera andra tevegrupper besökte Mossack Fonseca för att fråga om de läckta dokumenten.
Fonseca meddelade via sitt twitterkonto att han nu koncentrerar sig på att ”försvara sitt företag, sitt namn och sitt land”.
Mossack Fonseca grundade en filial på Brittiska Jungfruöarna 1987.
Största delen av de företag som misstänks ha grundats för att kringgå skatt finns just på Brittiska Jungfruöarna. Ögruppen som lyder under Storbritannien finns med på den svarta lista som publicerades av EU-kommissionen förra året.
Dataläckan visar att Mossack Fonseca har samarbetat med flera internationella jättebanker. Bland dem finns Deutsche Bank, HSBC, Société Générale, Credit Suisse, UBS och Commerzbank. Även Nordea har gjort affärer med Mossack Fonseca.
Att döma av de läckta dokumenten har Mossack Fonseca i somliga fall hjälpt bankernas kunder att skapa komplicerade strukturer för att dölja pengar för myndigheterna. Mossack Fonseca förnekar detta.
Flera av de banker som nämns i dokumenten har svarat ICIJ att de uppgifter som nu framkommit gäller förfluten tid. Bankerna säger att de inte hjälper sina kunder att kringgå skatt.
Hannu Sokala
Artikelns källor
The Economist: Shells and shelves (7.4.2012)
The Economist: Cracking the shells (11.4.2015)
EU publicerade en svart lista över skatteparadis (Yle uutiset, 17.6.2015)