Över 90 procent av Stora Barriärrevet i Australien har drabbats av korallblekning. Det visar en ny omfattande undersökning som australiska forskare har gjort. Bara sju procent av revet har klarat sig undan blekning.
Enligt forskarna har så här stora delar av Stora Barriärrevet aldrig tidigare drabbats av korallblekning.
Stigande vattentemperaturer får korallerna att stöta ut de alger som ger korallerna deras färg. Då försvinner färgen så att det underliggande vita kalkskelettet blir synligt.
El Niño och klimatförändringen bovarna
Enligt forskarna är det väderfenomenet El Niño och klimatförändringen som höjer vattentemperaturen.
Korallrev är mycket känsliga för förändringar i klimatet, och blekning kan i värsta fall döda koraller och omvandla korallrev till artfattiga ekosystem.
Redan en temperaturhöjning på 1-2°C över det normala kan göra korallerna snövita.
Blekta koraller kan ändå återhämta sig. Om vattnet kyls ner tillräckligt snabbt återvänder algerna.
Norra delen värst drabbad
Undersökningen visar att det är den norra delen av det 2 300 kilometer långa barriärrevet som är värst drabbat. Området ligger utanför Queensland.
Forskarna är rädda för att upp till hälften av korallerna i området är förstörda. På vissa ställen kan 90 procent ha dött. Och för resten av korallerna kan det ta tiotals år att återhämta sig.
Den södra delen av barriärrevet har kommit lindrigare undan tack vare molnigare och kyligare väder. Korallerna där väntas återhämta sig inom några månader.
Också korallreven vid Australiens nordvästra kust har drabbats av blekning. Upp till 80 procent av korallerna där har blivit vita.
Massiv blekning också tidigare
Stora Barriärrevet har också tidigare drabbats av massiv blekning, år 2002 och 1998. Men då undgick närmare 40 procent av korallerna blekning mot sju procent nu.
Forskarna säger att de korallarter som lever i revet redan har ändrat på grund av blekningen.
Om korallblekning inträffar med fem till tio års mellanrum hinner korallerna inte återhämta sig.
Turismen till Stora Barriärrevet inbringar över tre miljarder euro årligen och sysselsätter kring 70 000 människor.
Myndigheterna i Australien satsar nu över en miljard euro under de kommande tio åren på att skydda barriärrevet.
