Nästan ett halvt år har han varit utan mobiltelefon. Opraktiskt och i längden jobbigt kunde man tycka. Särskilt för en som umgås i en livlig universitetsmiljö med studerande, forskare och annan personal.
Men nationalekonomen Jonas Lagerström saknar inte sin telefon, tvärtom.
Han stortrivs.
Att telefonen försvann var närmast en slump.
- Jag tappade den på någon fest jag var på före jul. Och så beslöt att jag att göra ett experiment och lät bli att skaffa mig en ny.
Det beslutet hade han troligen förr eller senare tagit ändå. För Lagerström har gått över till det som han beskrivit som en "mer analog värld utan telefoner och internetkablar".
Tidigare var det annorlunda. Då var Lagerström, som så många av oss, djupt absorberad i det digitala.
Dagrytmen dikterades av en proppfull mejlbox som måste kollas med jämna mellanrum, Facebook-.och Twitterinloggningar var och varannan minut, tiotals webbtidningar, otaliga telefonsamtal och sms-meddelanden.
Hemmakvällarna präglades ofta av ett ryckigt zappande mellan olika tv-kanaler.
- Jag var ständigt upptagen med att gå in på nätet. För att uppdatera mig om vad kompisarna gjorde, för att googla allt mellan himmel och gjord, för att kolla mejlen.
Jag drogs till alla små roliga grejer som gav omedelbar tillfredsställelse, men som inte gjorde mig nöjdare, tvärtom.
Det började kännas fel.
- Tålamodet blev sämre, jag kände mig stressad och ständigt lite "speedad". Jag kunde inte längre läsa en bok, kände att min hjärna helt enkelt funkade sämre.
- Jag har ett jobb där man kan säga att man så att säga förväntas tänka "tyngre " tankar. Men i stället kände jag mig splittrad och drogs allt oftare till enkla och roliga grejer på nätet.
Digital fasta på heltid
Jobbet finns vid ASA-huset i Åbo Akademi. Där arbetar Lagerström som akademilektor och forskare i nationalekonomi.
Ungefär hälften av tiden läggs på undervisning, något han bevisligen behärskar. För några år sedan tilldelades han Åbo Akademis lärarpris för att ha ökat intresset för ämnet bland studerande.
Resten av tiden går till forskning, främst gällande arbetsmarknad och jämställdhet.
Det är ett jobb Lagerström stortrivs med, men ett jobb som tidigare inte lämnade tankarna då när det skulle ha behövts.
- Jag kunde inte koppla av, inte ens på kvällar eller veckoslut. Samtidigt hade jag svårt att sätta mig ner och faktiskt göra de där krävande grejerna som förväntades av mig.
Det gällde alltså att tänka om.
För Lagerström blev beslutet att skära ner konsumtionen av det digitala till ett minimum. Inga textmeddelanden, ingen Facebook, knappt någon tv.
Och från och med årsskiftet alltså ingen telefon.
E-posten kollar han motvilligt nästan dagligen, främst för att det ”ingår i jobbet”.
- Det är helt underbart. Det känns som att ha en frizon, alla behöver inte nå mig jämt eller veta vad jag håller på med varje minut.
”Digitala källor kan vara riskabla”
Känslan av vanmakt som dagens överflöd av digitalt utbud kan skapa är inte unik. Många har svårt att inte låta sig slukas upp av någon av de otaliga mobiltjänsterna, av lockande webbinnehåll eller en mejlbox som aldrig ser ut att tömmas.
Sociala medier har redan länge visat sig vara beroendeframkallande och experter varnar regelbundet för riskerna med att ständigt vara nåbar och uppkopplad.
Men ytterligare kunskap behövs.
I dag finns det ännu rätt få forskningsresultat om följderna av "digital utsatthet", säger Hasse Karlsson, professor i psykiatri vid Åbo universitet.
- Det är svårt att hitta forskning. Några små undersökningar visar att enbart medvetenheten av att man har sin mobil med sig försämrar koncentrationen och minnet p.g.a. att man känner lust att kolla e-post, Facebook etc. Man kan också tänka sig att svårare kunskap förutsätter koncentration och därför kan digitala källor i princip vara riskabla.
Enligt Karlsson kan man ändå se att koncentrationssvårigheter hos till exempel unga har ökat. Ett fenomen som många lärare i dag påtalar.
En sannolik orsak är mobiltelefonerna.
- Det är uppenbart att koncentrationssvårigheterna bland ungdomar ökat. En orsak är troligtvis mobiltelefonerna och därför vore det viktigt att lite begränsa deras användning.
- Men det kan finnas andra orsaker också, som ökad stressnivå, samhällets och familjernas splittrande och brist på kontinuitet, ett snabbare tempo i allting eller svårigheter att förstå helheter i en allt mer komplicerad värld.
"Mamma är missnöjd"
Men allt är inte negativt. Utbudet av kunskap har aldrig varit så stort som i dag.
- Jag tycker i grunden att hela den digitala revolutionen är fantastisk.
Det är bara det att det är lätt att gå vilse och bli beroende av alla snabba kicks, säger Jonas Lagerström.
Och det har aldrig varit lika intressant och givande att vara studerande i dag.
- Nästan all kunskap finns inom räckhåll. Som studerande kan man i dag på några ögonblick följa med föreläsningar av Nobelpristagare och världens bästa lärare.
Och det märks också i studerandenas beteende.
- De nöjer sig inte längre med dåliga och tråkiga föreläsare, utan tvingar oss att tänka på hur vi kan bli bättre. Och det är inte bara en dålig sak.
Det finns åtminstone en sak till att fråga Jonas Lagerström om.
Hur går det att arbeta som forskare i en livlig miljö och hålla kontakt med en massa folk utan telefon - rent praktiskt?
Svaret kommer snabbt.
- Överraskande bra, åtminstone hittills. Det blir att träffas oftare på riktigt, ansikte mot ansikte, i stället. Eller så får man skriva ett mejl helt enkelt.
Men alla är inte nöjda.
- Min mamma bor i Stockholm och har inte varit så nöjd över att inte kunna ringa mig. Så jag får lov att hitta på något.
Vad det blir är oklart.
Men en ny telefon tänker han inte skaffa.