Redskapen för att stoppa skatteflykten finns. Men ett vattentätt system kräver att alla länder enas i kampen för skatteinkomster. Inte ens alla europeiska länder är helt med på noterna.
- Vi har nått en punkt där man inte mera kan påstå att skatteflykt är så komplicerat att man aldrig kommer åt det. Sådana argument fungerande kanske för några år sedan. Men nu vet vi vad som borde göras. Nu måste vi ta i bruk system som hindrar skatteflykt fullt ut, säger Max Heywood som koordinerar intressebevakning på Transparency International.
Transparency International är en medborgarorganisation som bekämpar skatteflykt. Den har i två dagar hållit konferens mot skattesmitning i Helsingfors. Det är Transparency Internationals sjunde konferens.
Den har lockat medborgaraktivister, forskare och regeringsrepresentanter från nästan 60 länder.
Konferensen har fått namnet Transparency’s Tipping Point, vilket på svenska betyder transparensens vändpunkt. Max Heywood säger att namnet kommer av att vi nu står inför valet om vi vill ta tag i skatteflykten, eller inte.
- Transparency International försöker nå en punkt där genomskinlighet blir normen i samhället. Där är vi inte ännu.
- Det finns många skatteparadis i Europa, till exempel Holland och Luxemburg. Det är typiskt att pengarna flödar in i ett skatteparadis och sedan fortsätter till ett annat. Till exempel kan pengarna först flyttas till Luxemburg för att sedan fortsätta till Bermuda, säger Lyydia Kilpi som är skattexepert på den finländska medborgarorganisationen Kepa.
Några skatteparadis har gjort det möjligt att skattefritt skicka pengar vidare till andra länder som inte har bolagsskatt.
Tre verktyg mot skatteflykt
Experterna som samlats i Helsingfors talar i huvudsak om tre huvudstrategier mot skatteflykten.
Det första är ett fungerande samarbete mellan skattemyndigheter i olika länder. Endast om skattemyndigheter kan få information om de inkomster som multinationella företag rapporterar i andra länder, kan de avslöja skatteflykt.
Det andra är att multinationella bolag åläggs att rapportera om sin verksamhet i varje land där de är verksamma skilt för sig.
- Företagen borde offentliggöra hur många anställda de har vi varje land och hur mycket skatt de betalat. Det skulle hjälpa skattemyndigheternas arbete. Om ett företag till exempel ser ut att göra hälften av sin vinst i ett land där det bara har två anställda kan skattemyndigheterna vidta åtgärder, säger Max Heywood.
Det tredje är att man förbjuder anonymt ägande av bolag, och upprättar öppna register över vem som egentligen äger de bolag som finns i världen.
- De anonyma skalbolag som avslöjades i Panama-pappren representerade bara en bråkdel av det globala systemet, men de visade hur systemet fungerar. De kan användas för brott och skatteflykt. Om man gör ägarna offentliga skulle det lösa en stor del av problemet, säger Max Heywood.
Avslöjanden satte fart på kampen mot skatteflykt
Länge var det politiska intresset att ta tag i skatteflykten litet. Detta trots att skatteflykten leder till sjunkande skatteintäkter från företagssektorn världen över. I stället har man varit tvungen att höja andra skatter som inkomstskatten för täcka staternas utgifter.
Men sedan tog EU plötsligt ledningen i den internationella kampen mot skatteflykt. Elena Gaita som arbetar med företag på Transparency International har fått följa utvecklingen på första parkett.
- Europa har särskilt under de tre senaste åren gjort en hel del för att få bukt med skatteflykt. En stor orsak till det är den så kallade Luxleak-skandalen 2014. Då avslöjade en internationell grupp undersökande journalister hemligstämplade dokument som visade hur Luxemburg i hemlighet hade gett skattelättnader till multinationella bolag så som Apple, Coca-cola och Ikea.
Den allmänna medvetenheten om de här frågorna ökade enormt. Man fick upp ögonen för hemlighetsmakeriet kring skattesmitningen. Att en regering kunde erbjuda skattelättnader till stora bolag som i vissa fall gjorde det möjligt för dem att betala under en procent i skatt.
- Den här skandalen hade avgörande betydelse för våra möjligheter att kämpa mot skattesmitning, säger Elena Gaita.
Europeiska kommissionen har sedan dess vidtagit flera olika åtgärder och föreslagit lagändringar för att få bukt med skattesmitningen. Speciellt har man vidtagit åtgärder för att öka insynen i multinationella bolag.
Skattemyndigheter utbyter redan information
Det område där kampen mot skatteflykt har kommit längst är informationsutbytet mellan skattemyndigheter i olika länder.
Med start från i år har skattemyndigheterna i OECD- länderna börjat köra upp informationsbytet.
Max Heywood är inte nöjd.
- Bara skattemyndigheterna i en del länder kommer att utbyta en del av sin information. Det är ett bra steg framåt, men det marknadsförs ofta som slutlig lösning på problemet. Det är det inte.
Elena Gaita ser också ett problem i att den här informationen bara utbyts mellan skattemyndigheter. Allmänheten får ingenting veta. Dessutom väljer länderna i avtalet vilka andra länders skattemyndigheter de skall dela information med. Det betyder att vissa utvecklingsländer kan lämnas utanför.
- Vi vet att utvecklingsländer ibland har det största behovet av den här informationen. Det är de länder som många bolag kommer att investera och vara aktiva i men, där vinsterna och skatterna flyttas till andra länder.
På samma gång diskuterar EU ett system där skatteinformationen skulle offentlighöras, men det motsätter sig Tyskland.
- Tyskland tycker att OECD systemet räcker, och att EU inte skall bli strängare än OECD för då förlorar EU konkurrenskraft, speciellt mot USA, säger Elina Gaita.
Landsvisa rapporteringen urvattnas
När det gäller den landsvisa rapporteringen är ser Transparency International ännu större problem.
Europaparlamentet har med stor majoritet godkänt ett krav på att stora bolag skilt skall rapportera om sin verksamhet i alla länder där de är verksamma. Det förslaget stöds fortfarande av Frankrike, Spanien, Polen och Litauen.
Men i det förslag EU-komissionen håller på att komma fram till undantas alla länder som inte hör till EU ur kravet. De skulle buntas ihop till en klump, vilket gör det omöjligt att se vad bolagen gör i länderna utanför EU.
- Det är klassiskt exempel av hur olika aktörer klarar av att urvattna ett beslut under en politisk process. Det ursprungliga förslaget var omfattande. Sedan har olika lobbare och intressegrupper påverkat beslutet och resultatet är att det slutliga beslutet bara går en del av vägen, säger Max Heywood.
För att skydda sina stora bolag vill regeringen ändå inte blanda sig i vad bolagen gör
Elina Gaita räknar upp medlemsländer som fortfarande kämpar mot ökad öppenhet i stora bolag.
- Ett av de största är Tyskland, som ju har ett enormt politiskt inflytande i Europa. Också Luxemburg, Irland, Cypern och Malta motarbetar åtgärder mot skattesmitning.
Det finns många orsaker till varför dessa länder motarbetar reformerna. Malta och Cypern har klara ambitioner att locka till sig pengar genom att fungera som skatteparadis.
- Luxemburg och Irland har långa traditioner att erbjuda skattelättnader till multinationella bolag. Irländska regeringen talar emellanåt öppet om hur Irland som ett land utan naturresurser avlägset beläget i Europas utkant har få andra möjligheter att locka investeringar och arbetsgivare, säger Elena Gaita.
Tyskland är en exportdriven ekonomi. Inte minst bilindustrin är mycket stor i Tyskland. Stora tyska biltillverkare agerar gärna som goda samhällsmedborgare i Tyskland. Där betalar de sina skatter.
- Men i andra länder där de också tillverkar sina bilar spelar de med skattelättnader. Därför lyfter den tyska regeringen fram att de viktiga för dem är att tyska bolag följer reglerna i hemlandet. För att skydda sina stora bolag vill regeringen ändå inte blanda sig i vad bolagen gör utanför tysklands gränser, säger Elena Gaita.
Finland och Sverige motarbetar heltäckande landsvis rapportering
Lite överraskande är också Sverige starkt emot de en större öppenhet i beskattningen som EU nu förhandlar om.
Elena Gaita tror att Sverige vill föra en hårdare kamp mot skattesmitning än andra EU-länder. Det kan vara en orsak till att landet motarbetar europeiska system som eventuellt skulle vara mindre rigida än i Sverige.
Samtidigt påpekar hon att Sverige har stora bolag som Ikea och H&M och utesluter inte att Sverige egentligen vill skydda dem.
Om systemet inte är globalt kommer det inte att fungera eftersom det kommer att innehålla kryphål.
Finlands ståndpunkt är tudelad. Den offentliga diskussionen om utländska hälsovårdsbolags skattearrangemang har fått Finland att föreslå strängare krav för den sektorn än för andra.
- Regeringen försöker nu introducera landsvis rapportering för multinationella hälsoföretag. Det kan försvåra aggressiv skatteplanering, men det stoppar den inte, säger Lyydia Kilpi på Kepa.
I övrigt stöder Finland kommissionens kompromiss där bara aktivitet i EU-länder rapporteras landsvis.
Varje bolag ägs av någon
Förutom samarbete mellan skattemyndigheter och landsvis rapportering driver Transparency International alltså en förbättring av direktivet mot penningtvätt.
Huvudmålet där är att få ett slut på anonymt ägande av bolag. I många länder är det möjligt att grunda bolag anonymt, så att ingen kan få redan på vem som egentligen äger ett bolag.
Många anonymt ägda bolag är skalbolag som används till en lång rad av brott, korruption och skatteflykt.
- Det är en enorm utmaning att identifiera ägarna till varje bolag i världen. Men det handlar om politiska beslut. Om den politiska viljan finns är det inte för dyrt eller omöjligt, säger Max Heywood.
Han lyfter fram att Storbritannien trots många utmaningar har lyckats skapa ett offentligt register så att man nuförtiden kan få redan på ägarna till varje bolag.
- Till och med länder som Ghana har börjat överväga att införa motsvarande register. Sådana enkla åtgärder skulle ha en enorm effekt på den globala kampen mot skattflykt.
Förhandlingarna om sådana register i Europa har kommit långt, och Elina Gaita hoppas att EU skall godkänna ett strängare direktiv redan i november. Det finns fortfarande detaljer som medlemsländerna förhandlar om, men det tycks råda ganska stor enighet om huvudfrågorna.
EU vägvisare
Trots alla problem leder EU för tillfället kampen mot skattesmitning. Det finns ändå starka krafter som lobbar för att Europa måste akta sig för att införa strängare regler än resten av världen. De ser en risk att stora summor pengar flyttas över från Europa till andra delar av världen där reglerna inte är lika strikta.
- Multinationella företag har mycket makt. Även om det är i samhällets intresse att bekämpa aggressiv skatteplanering är det inte i de företags intressen som engagerar sig i aggressiv skatteplanering, säger Lyydia Kilpi.
Max Heywood efterlyser mera politisk press på internationell nivå.
- Om systemet inte är globalt kommer det inte att fungera eftersom det kommer att innehålla kryphål. Det måste finnas en organiserad internationell ansträngning för att alla skall börja följa samma regler. Men det är uppenbart att den sådan strävan inte ännu finns.
Jag tror att människor förstår att det är orättvist.
Han ser ändå att EU åtminstone har vi tagit de första stegen mot ett fungerande system.
- Bara om EU har höjt sin ribba kan unionen börja lösa problem på andra håll. Annars kan Cayman-öarna fråga sig varför de skall fixa något som USA inte gör. Det är viktigt att de ledande ekonomierna vidtar åtgärder för att senare kunna höja ribban internationellt.
Lyydia Kilpi tror att det finns stöd för strängare regler mot skatteflykt i Finland.
- Jag tror att människor i Finland vill att skattesystemet skall vara rättvist. Det skall inte vara så att ett multinationellt bolag betalar väldigt lite i skatt samtidigt som ett hederligt inhemskt bolag på lokal nivå betalar mycket mera i skatt. Jag tror att människor förstår att det är orättvist.