Varje matupplevelse ska vara inspirerande och rolig, åtminstone om man äter i Kimitoöns daghem, skolor, åldringshem eller sjukhus.
Birgitta Parikka, som är kost- och städchef på kommunen, är nöjd med den nya kostpolicyn.
– Jag är glad över att tjänstemännen och förtroendevalda i vår kommun inser betydelsen av bra mat, säger Parikka.
Ett tätt samarbete tillsammans med kökspersonalen har resulterat i en ny kostpolicy som styr över matlagningen i Kimitoöns daghem, skolor, sjukhus och äldreboenden.
Kostpolicyn försäkrar att all mat som serveras är av hög kvalitet, näringsrik, nylagad och smakfull.
– Det viktigaste är att maten smakar bra. Visst ska man se till att maten är näringsrik och har en viss mängd kalorier, men om den inte är god så äter man inte den. Och det är kanske något många glömmer bort, säger Parikka.
Matupplevelsen ska vara rolig och berikande
På våren gjordes en matkvalitetsundersökning i skolorna, daghemmen och äldreboendena. På skalan ett till fem, där ett står för det sämsta och fem för det bästa vitsordet, fick kommunens mat från de flesta ett vitsord på fyra.
Många är alltså nöjda med maten de får. Parikka påpekar att utöver en god mat ska också själva matupplevelsen vara rolig och inspirerande. Det gäller både för barn och för åldringar.
– Då man äter med barnen kan man fundera på varifrån maten kommer, hur den smakar, hur den är tillredd och så vidare. Det att vuxna har en positiv bild av maten hjälper barnen och ungdomarna att förhålla sig till maten på samma sätt, säger Parikka.
På äldreboende kan matupplevelsen göras rikare genom att hjälpa åldringarna att uppfatta maten – först av allt vad för mat det är men också vilken färg den har.
– Maten är så otroligt viktig. Den är grundläggande för folkets hälsa.
"I våra kök får man faktiskt göra det som man är utbildad till."
Matråd och mera vegetarisk mat i höst
I Kimitoöns kommun äter cirka 1 200 personer dagligen mat som är producerad i något av de nio tillredningsköken.
Kraven på att ha närproducerad mat som tillreds från grunden i de egna köken kan vara en utmaning men enligt Parikka är kökspersonalen motiverad att utmana sitt tänkande.
– Det är klart att det ställer större krav om det är mera än att bara öppna färdiga förpackningar, sätta dem i ugnen och värma upp dem. Då man lagar maten från grunden krävs det yrkeskunskap av personalen. Men där är det ju roligt att i våra kök får man faktiskt göra det som man är utbildad till.
Parikka är medveten om hur viktigt det är att fortsätta utveckla maten i kommunen också i framtiden.
För hösten har man redan planer: då kommer det att startas upp ett matråd som ska hjälpa att utveckla matupplevelserna ännu mera.
Utöver det ska kommunen servera mer vegetarisk mat åtminstone en gång i veckan.
– Det här tror jag blir allt populärare att man äter blandat – vissa dagar vill man äta vegetariskt och vissa dagar inte. Vi vill ge en möjlighet till alla att välja fritt hur de äter, säger Parikka.