Biskopsvalet i Borgå stift avgörs på onsdag. Det är antingen direktorn Sixten Ekstrand eller kyrkoherden Bo-Göran Åstrand som blir den nya herden.
Inne i Borgå domkyrka är det lugnt och stilla. Det första biskop emeritus Erik Vikström gör inne i kyrkan är att be kyrkvaktmästaren tända två ljus på altaret. De symboliserar Kristi närvaro.
- Jag tycker det är väldigt viktig att ljusen ska lysa på ett altare. Under min biskopstid fick jag ofta be dem tända ljus här i domkyrkan, säger han.
Den gamla domkyrkan i Borgå är något av biskop emeritus Erik Vikströms andra hem. Här verkade han som biskop i 24 års tid, från 1983 till 2006. Han ser de kommande dagarna som väldigt spännande inte bara för stiftet utan för hela Svenskfinland.
- Det här är ett väldigt viktigt val för det finns ingen annan institution eller organisation, som så heltäckande är närvarande överallt i Svenskfinland. Den som väljs till biskop är faktiskt en finlandssvensk hövding, om man får säga så.
Borgå stift består av 56 församlingar med sammanlagt cirka 234 000 medlemmar. Antalet anställda den nya biskopen basar för uppgår till 1 128 personer (december 2018).
Erik Vikström hör till de 700 personer, präster och lekmän, som har rösträtt i biskopsvalet. Han har redan en tid haft klart för sig vem det är han tänker rösta på. Men…
- Jag har mitt på det klara, men det är hemligt. Som emeritus biskop har jag hållit mig så långt borta från det här valet som jag bara kan.
Eftersom jag var biskop så länge har jag hunnit göra alla misstag en biskop kan göra
Kandidaterna är det enligt honom inget fel på, varken de två som är kvar eller de två, Lisa Enckell och Harry S. Backström, som föll ut efter den första omgången.
- Alla fyra har varit väldigt duktiga i valpanelerna. De har fått svara på de mest möjliga och omöjliga frågor. Jag har tyckt verkligt synd om dem ibland och tänkt att det där skulle jag aldrig klara av själv.
Under sina många år som biskop mötte Erik Vikström själv många svåra situationer. Han var bland annat biskop då prästämbetet öppnades för kvinnorna och med om två kyrkbränder.
- Som biskop radar sig de svåra situationerna inför en hela tiden. Många tror att biskopen är en verksamhetsledare, men så är det inte.
Enligt Erik Vikström är biskopens uppgift främst att ha ett övergripande ledarskap.
- Biskopen ska inte blanda sig i det operativa. En biskop får inte sticka fingrarna alltför snabbt in i gräsrötterna så att säga. Fast det skulle klia i fingrarna.
För en biskop gäller det att finna den rätta balansen mellan att vara ledare och att vara herde.
- Det gäller att hålla hjorden samman. Kyrkan är inte primärt en verksamhetsorganisation. Kyrkan och församlingarna är ett sätt att leva tillsammans.
- På biskopsstaven, som den nya biskopen så småningom kommer att ta emot vid vigningen, står det från första Petrusbrevet: varen herdar för Guds hjord.
Erik Vikström hoppas på att det både geografiskt och delvis teologiskt splittrade stiftet tar hand om den nya biskopen på rätt sätt.
- Jag tycker det är viktigt att hela stiftet backar upp sin nya herde med trogna förböner och stor kärlek.
Jag har många härliga minnen av möten med människorna i församlingarna
Hur var det då att vakna upp varje dag och tänka tanken: jag är biskop i Borgå stift?
- Jag upplevde att det verkligen blev en del av ens identitet. Biskop är man 24 timmar i dygnet. Det kändes inte som någon börda utan var ganska befriande.
För Erik Vikström blev det stora biskopskorset i guld en kär följeslagare.
- Jag kände ofta på det, ibland hade jag det i bröstfickan. När jag sen gick i pension minns jag hur jag vid altaret lade bort insignierna. Att då lägga bort biskopskorset var väldigt jobbigt. Det kändes som en del av mig hade tagits ifrån mig.
Att få resa runt i stiftet på biskopsvisitation ser han som en verkligt god sida av ämbetet.
- Jag har många härliga minnen av möten med människorna i församlingarna och av att se det stora engagemanget som finns för vårt stift. Det finns också så många vackra platser och kyrkomiljöer i Svenskfinland.
När han tänker på biskopsjobbets mera svåra och krävande sidor ser han en viktig lärdom.
- Det här är inget jobb man lär sig på ett år eller två år utan det tar sin tid. Jag fick lära mig att om det är personalkonflikt på gång, så kan du aldrig lösa det med att skriva brev, du måste träffa dem öga mot öga.
På frågan om det finns saker han ångrar som biskop svarar han kort.
- Det är sådant man glömmer, på ett underbart sätt. Inte vill jag nämna något speciellt nu. Alla gör vi misstag och får lära oss av dem.
Sina 24 år summerar han med glimten i ögat.
- Eftersom jag var biskop så länge har jag hunnit göra alla misstag en biskop kan göra… Allt ledarskap är krävande, det gäller att lyssna, förstå, samarbeta, lära sig och gå vidare på det sättet.