Virkade getingbon, ihopskruttade kaffefilter eller papperspåsar. Många är de knep som folk tar till i kampen mot getingbon invid husknuten. Tyvärr fungerar inte getingar på det sättet, säger Naturväktarnas biolog.
Efter fjolårets getingsommar är det många som vill förhindra att getingar bygger bon i lekstugan eller vid strandbastun.
På sociala medier sprids många olika DIY-knep, det vill säga snälla och ofta miljövänliga saker som man kan göra själv. Så som små virkade getingbon av garn.
Cassandra Lindén i Ekenäs är en av många som i år säljer virkade bon på sociala medier.
Hon fick nys om knepet via grupper på Facebook där andra har delat med sig av tips och erfarenheter.
Andra finländare blev inspirerade av Helsingin Sanomats artikel i fjol där virkade getingbon nämndes.
Bona blev också innehåll i tv-programmet Strömsö i våras efter att redaktionen fick tips av flera tittare.
Lindén testade att virka sådana bon i fjol och i år har hon fått så många kunder att hon var tvungen att stänga ner beställningsinlägget som hon hade lagt ut på Facebook.
Hon har bon både runt huset och hundkojan. Hittills har de fungerat, säger hon.
- Inne i hundhuset hade de byggt bo. Det tog vi bort och så lade vi dit ett falskt bo i stället.
Getingar är inte rädda för andra bon
Tanken med de virkade bona är att de skrämmer bort riktiga getingar. Ser getingarna att det redan finns ett bo på en plats så flyger de någon annanstans i stället.
Problemet är att det inte är så getingar fungerar, konstaterar biologen och experten i Naturväktarna, Anders Albrecht.
Finns det gamla bon så kan de utnyttja materialet därifrån men de skräms inte bort, snarare tvärtom
Biologen Anders Albrecht
Drottningen bygger alltid ett nytt bo på våren. Ser drottningen ett virkat getingbo så tror drottningen att det är ett gammalt bo – inte ett annat getingsamhälle.
Dessutom råder det inte stor rivalitet mellan getingar utan de kan bygga bon 20 centimeter från varandra om det vill sig, säger Albrecht.
- Finns det gamla bon så kan de utnyttja materialet därifrån men de skräms inte bort, snarare tvärtom.
Han tycker att människor såklart kan prova på vilka snälla metoder som helst, så länge man inte sprider ut en massa gifter i naturen.
- Man ska inte skada getingar för de gör en enorm nytta i naturen. De både pollinerar och äter det som vi kallar skadedjur, så som larver.
Det finns ett tips som fungerar
Det finns ändå ett knep som man kan ta till, som inte innefattar virknålar eller uppfinningsrikedom av något slag.
Allt man behöver är ett aktivt öga och och lite fritid.
Det gäller att hitta de nya bona innan de växer sig stora, säger Albrecht.
Ett getingbo får nämligen sin start genom att drottningen börjar bygger en liten grå triangel som hänger i taket. Sedan blir det en liten början på ett bo.
- Om man i det skedet förstör boet så flyttar drottningen och börjar bygga ett nytt.
Albrecht poängterar att man måste vara ute i god tid. Senare när drottningen blivit stationär och det finns arbetare i getingboet så fungerar knepet inte längre.
Rätt tid att leta efter sådana här starter till bon är när blåbären börjar blomma. Då är drottningarna som mest aktiva och börjar bygga bon, tipsar Albrecht.
Han ger också ett tips på hur man får en getingfri middag ute i bersån i sommar: satsa på fjärilsmatningsstationer, helst på läsidan om matplatsen. Då stannar getingarna där och stör inte middagen.
- Dränker man de virkade getingbona i en blandning av öl och socker så kan de också fungera som en fjärilsmatningsstation.