I nuläget är det fortfarande fem finländska kommuner som spårar användarnas surfvanor och delar med sig av uppgifterna till ett amerikanskt storföretag som säljer dem vidare.
Dataombudsman Reijo Aarnio var kritisk till den här spårningen redan år 2016, i Svenska Yles första granskning på det här temat.
– Jag tycker att det rent ut sagt är fräckt, eftersom myndigheter inte ska läcka information om att medborgare har sökt information på deras sidor, och särskilt inte så att folk kan identifieras. Det har med offentlighetsprincipen att göra, sade han då.
Anders Willstedt, medgrundare vid företaget Conzentio, som jobbar för användarnas rätt till sina egna data är i dag inne på samma linje.
– Det är ett jätteproblem. Addthis affärsidé är att lura in sig på sajter och på så sätt samla upp konsumentdata, så det är klart ett superproblem att man har fått in det här på sina webbplatser.
Källkod verkar som trojansk häst
I praktiken handlar det om att kommunerna har lagt till en särskild källkod på sina webbsidor. Koden möjliggör att användarna lätt kan dela vidare olika artiklar på sociala medier, via särskilda knappar.
– Addthis är vad jag skulle kalla en trojansk häst. Sajtägaren tror att man har fått in en tjänst för sociala medie-delningsknappar, och jag som konsument har ingen aning om att mina data landar på stora databörser i USA där uppgifterna säljs vidare.
Det är det amerikanska storföretaget Oracle som ligger bakom Addthis. Det lever bland annat på att bygga omfattande dataprofiler som säljs till marknadsföring – till exempel riktad reklam.
Men företaget samlar in så mycket information om användares surfbeteende på olika håll på internet att de i många fall kan identifieras.
Den här datahandeln bryter enligt Willstedt mot EU:s dataskyddsförordning GDPR.
– När vi har analyserat det här så ser vi att det är ett uppenbart brott mot GDPR. Och i de här fallen förstår jag att konsumenterna inte är tillräckligt informerade, eller har givit sitt medgivande, påpekar han.
Willstedt säger att det enda sättet att göra insamlingen okej är att beskriva väldigt tydligt vad som sker, och be användarna om tillåtelse för det. Men han bedömer att de allra flesta skulle låta bli att använda sådana webbsidor.
Upprepade granskningar
Svenska Yle har rapporterat om Addthis också år 2016 och år 2018, och efter det har flera offentliga sajter i Finland valt att sluta använda den här spårande källkoden.
För tre år sedan hade 27 av de offentliga aktörer vi granskade Addthis på sina webbsidor.
I fjol hade antalet minskat till endast tio, och nu är det endast fem: Vanda stad, Hangö stad, Ingå kommun, Karleby stad och Kimitoöns kommun.
Ingå kände inte till spårningen
Informatör Kristoffer Nöjd säger att Ingå kommun inte gillar den här spårningen, som man först nu säger sig vara medveten om.
– Det är förstås negativt. Och inte något som vi vill att sker. Och vi vill förstås inte bli förknippade med sådant.
Såsom flera andra så betonar Nöjd att man valde Addthis för att den gav en enkel möjlighet för användarna att dela artiklar på sociala medier.
En kommun – Hangö stad – visste om spårningen redan år 2016 men kommenterade då att den inte är problematisk. På kommunens sajt står det också att “inga personuppgifter samlas” om webbplatsens användare, något som alltså inte stämmer i nuläget.
Men efter att Svenska Yle ställde frågor till Vanda, Hangö, Ingå, Karleby och Kimitoön under de senaste dagarna så meddelar de nu alla att de kommer att avstå från Addthis. Kristoffer Nöjd förklarar det så här för Ingå kommuns del:
– Det är nu den här vetskapen som vi nu har fått om att det kan läcka information från våra besökare via Addthis. Det är ju förstås nånting vi vill undvika.
Och Kirsti Lehtola som är ansvarig för Vanda stads webbplats säger att staden inte har nån anledning att spåra användarna.
– Vi vill inte på några villkor dela information vidare och vi har för avsikt att man ska kunna surfa på vår sajt helt anonymt, säger hon.