REKLAMEN ÄR ETT STEG FÖRE DIG
Har du någonsin tänkt på hur mycket reklam du ser en vanlig dag? Dagligen säljs mellan 3000 och 20 000 budskap till oss på gatan, i butiken, på tv, i telefonen. Människorna bakom reklamerna berättar nu om hur vi fastnar för dem. Detta är ett praktikarbete gjort av mediestuderande på Prakticum, i samarbete med Vetamix, våren 2019.
Kommunikation idag är inte den envägskommunikation som den var för bara 20 år sedan. I dag söker du upp den information du själv vill ha. För marknadsförarna handlar det väldigt mycket om att inte bara distribuera utan också tillhandahålla. När någon kundgrupp söker information, så ska den finnas där, lättillgängligt.
– Det viktigaste med marknadsföring är att förstå kunderna och deras behov, och vad kunderna upplever att ger dem ett värde, säger Peter Björk, som är professor i marknadsföring, kommunikation och konsumentbeteende på Hanken.
I dagens reklamvärld används så kallad “manipulering” mycket. Det säger Nina Lehtomäki, som är Art director på reklambyrån M1.
– Man kan med innehållet ge det intrycket att produkten snart tar slut om kunden inte köper den, eller sedan säger man att många andra använder produkten, så “du borde också”. Människor vill identifiera sig med andra.
Psykologiska knep används mycket och som konsument märker vi inte det, men det påverkar oss, säger Lehtomäki. En annan viktig sak är bildernas innehåll. När stämningen och känslan är rätt, påverkar det oss enormt.
– Reklamen har förändrats väldigt mycket. Själv började jag jobba på en reklambyrå för 30 år sedan och då gjorde man reklam på ett helt annorlunda sätt, utan dator, berättar Lehtomäki.
Enligt Björk kan man ha vilken kommunikation som helst men om man inte träffar rätt målgrupp med rätt budskap i rätt tid så blir det inte bra.
– Konsumenter är ändå konsumenter och vi har våra behov, vi har våra önskemål. Reklam har alltid sett ut på det här sättet, det finns någonting man vill sälja eller bjuda ut, säger Björk.
Enligt Peter Björk fastnar reklam som berör. Det är på grund av hur vårt minne fungerar, först igenom korttidsminnet till långtidsminnet.
Så här har reklam sett ut förr
Innan våra skärmar kunde visa över 16 miljoner färger var allt svartvitt. En som sett utvecklingen över en 50-årsperiod är Pentti “Pepe” Teirikari, reklammakare och pionjär inom branschen.
– TVn kom ju först i slutet på 1950-talet, så på 1960-talet var det inte så vanligt att byråer gjorde reklamfilmer. Före 1970-talet gjordes nästan allt i svartvitt, förutom vissa reklamfilmer som visades på biografer. Men när det blev mer vanligt att göra filmer i färg i början av 1970-talet ställde det till besvär för att halva Finland ännu använde svartvit TV. Det var viktigt att tänka på vilka färger som lämpade sig också som svartvita.
Filmrullar som klipptes och klistrades på labbet - förr kunde det ta veckor att göra en reklamfilm. Inte längre. Nu kan deadline vara redan i morgon.
– Briefen kommer på eftermiddagen och premiär är det i morgon. Inte kan det ju bli till någonting, säger Teirikari.
3 x Teirikari om tv-reklamen förr
“Det blev viktigt vad reklamerna innehåller, inte hur de såg ut”'
“Upprepa reklamen tillräckligt så blir den en hypersymbol”
“Jag pinade mig själv och tittade på nutidens reklamer”
1970
Halvas reklam som annonserar halvas nya lakrits.
Spela upp på Vimeo.
1970
Coral reklam. denna reklam blev populär av så kallad Coral-Steppi.
Spela upp på Vimeo.
1980
Valios ikoniska reklam. Med ikoniska låten.
Spela upp på Vimeo.
1990
Fazers reklam, som har den klassiska Fazer låten.
Spela upp på Vimeo.
Reklambyråerna har kontroll över när du ser reklamen – om du ser den
– Processen med att göra reklam varierar från kund till kund. Oftast presenterar kunden något som de vill ha gjort. Det kan vara allt från ett videoprojekt till ett långvarigt projekt där vi får vara med och lösa problemen från första början.
Det säger Niclas Runeberg, som är copywriter på Hasan & Partners. Reklambyrån är en av Nordens största.
– Vi säljer inte reklam utan vi löser problem, olika problem med businessen som en kund kan ha som vi försöker hitta en kreativ lösning till. Vi tror att kreativitet är det bästa sättet att lösa de flesta problemen.
Nina Lehtomäki säger att man når målgrupperna bäst med flera olika verktyg. Endast ett verktyg når inte nödvändigtvis alla i målgruppen, för att människorna använder olika medier.
– Oftast finns det många olika målgrupper. En dagligvaruhandelsbutik har fler målgrupper, men en specialbutik igen, till exempel en cykelbutik, har en mindre målgrupp, anser Lehtomäki.
– Kunderna har ofta tydliga målgrupper, men vi hjälper dem att specificera dem i marknadsföringen. Speciellt i sociala medier får man bättre inverkan och kostnadseffektivitet, när målgrupperna är noggrant definierade, berättar Lehtomäki.
Niclas Runeberg säger att det fina med digital reklam är att du helt och hållet kan kontrollera vem ser reklamen och när de ser den.
– Vi kan veta vem som behöver en specifik reklam med att se på vad du har tidigare visat intresse för på nätet, var du befinner dig, vilket kön och ålder du är. Det handlar om statistik. Det handlar om hur många människor i en viss grupp, på ett visst ställe på en viss tidpunkt har visat intresse för en viss produkt, säger Runeberg.
Reklamen har alltså blivit mer sofistikerad.
– Den är genomtänkt och i dag har du en möjlighet att vara närmare kunderna och reklamen ändrar sin karaktär mycket snabbare idag än vad den gjorde tidigare. En kampanj kunde hålla på mycket längre förr. Du har en specifik målgrupp som du vill nå ut till, säger Peter Björk.
Sponsorerat innehåll en ny form av reklam
Dagens marknadsföring sker mycket på sociala medier. Enligt det amerikanska företaget Klear, som gör upp somestrategier för företag, har företagens marknadsföring allt mer förlitat sig på Instagram Stories. Redan en tredjedel av det sponsorerade innehållet med hashtaggen “ad” på Instagram är gjort som en Story.
Instagram Stories har dagligen 500 miljoner aktiva användare.
Så har sociala medier förändrat företagens marknadsföring
I undersökningen deltog 226 marknadsföringsdirektörer från företag runtom i världen i september 2018.
Niklas Runeberg berättar att man på byråerna försöker få följare till branden.
– Vi vill ha följare på Instagram och Facebook, men också kunder som inte bara vill köpa produkten, utan sådana som faktiskt tror på produkten eller tjänsten, säger han.
Så kallade influerare, det vill säga personer på sociala medier som gör reklam för företag, ger brand en ny slags synlighet. Enligt Peter Björk är influerarnas samarbete med företagen på ett vis reklam.
– Det finns säkert situationer där man inte tänker på att det är reklam.
Det finns en grupp som inte bryr sig om reklam de säger att ja, det finns där och det är okej, säger Björk.
Han säger att ärlighet är ett brett begrepp, men att man ska vara ärlig.
– Det är viktigt, för till sist och slut kommer konsumenten att veta om det. Det går inte att ljuga.
@oonamilla är i gränslandet mellan produkten och konsumenten
Oona Itämetsä, du kanske känner henne bättre som @oonamilla, är en 18-åring från Tammerfors som slutför sina gymnasiestudier. Hon har 5 000 följare på Instagram och har nu i ett och ett halvt år gjort sponsorerade inlägg. Ett sponsorerat inlägg är ett samarbete mellan företag och en privatperson. Oona gör ungefär varannan vecka sådana inlägg.
Hur tar ett företag kontakt med dig?
– Ofta kommer det ett Instagram Direct-meddelande eller sedan mejlar de till mig (adressen kan de få från min profil). Största delen kommer ändå till min e-post.
Finns det någon produkt som du inte skulle sälja på ditt Instagramkonto? Är det viktigt att produkten är som någonting som du tycker om?
– Säkert finns det sådana produkter. Om jag gör ett samarbete så gillar jag produkten eller brandet och vill marknadsföra den. Men om det finns det en brand som jag inte gillar eller tror på så vill jag inte göra samarbete med dem. Jag vill inte göra reklam för en produkt som inte står för det som jag tror på för jag vet att det kan påverka människor som ser det.
Vad är din syn på reklam i sociala medier?
– Det är bra till en viss punkt så länge den är gjord med god smak och sed. Och att den inte finns överallt hela tiden.
Hur ser du på din roll – är du en försäljare eller en konsument?
– Jag är ingendera. Jag är personen mellan produkten och brandet och konsumenten. Men jag är också en vanlig konsument beroende på kontexten.
Vad får du för sponsorerade inlägg?
– Det varierar. Jag är ändå en liten influencer så oftast är det själva produkten jag får. Men jag har också fått betalt.
Vad är din vision med sponsorerade inlägg?
– Jag vill hållas så autentisk som möjligt. Jag vill inte marknadsföra något som inte jag tror på eller som jag inte tycker om.
Jag vill inte att mitt Instagram ska bara vara fullt av reklam. Det ska också finnas annat innehåll som jag tycker är bra. Men sedan kan det finnas typ vart femte eller tionde inlägg som är sponsorerat.
Just för det är en så ny sak med sponsorerade inlägg i sociala medier så finns det mycket stigma. Folk tror att de som gör reklam (på sociala medier) bara vill ha pengar eller gratisprodukter. Stigmat är att det är fel och inte “riktig” reklam. Det vore bra om man skulle försöka förändra det. Det finns ändå människor som jobbar med det eller som jag, som har det som en hobby.
Magnus Massingberd
Grafik, foto, video, layout
Kezia Mandelin
Research, text, klipp
Tiia Lillkvist
research, text, klipp,foto, layout, video
Källor
Pepe Teirikari
Nina Lehtomäki, M1
Peter Björk
Niclas Runeberg, H&P
Oona Itämetsä
Detta är ett praktikarbete gjort av mediestuderande på Prakticum, i samarbete med Vetamix, våren 2019.