Språk är viktigare än ideolog då finlands- svenskar röstar. Om sfp vill maximera väljarantalet borde man satsa på svenskhet i stället för på tvåspråkighet, framgår av boken Den finlandssvenska väljaren.
Enligt politices doktor Åsa Bengtsson, en av författarna bakom boken, röstar många finlandssvenska på sfp för språket skull och därför är det en riskfylld strategi för partiet att tona der det svenska.
Bengtsson tror inte att en stark tvåspråkighetssatsning löser sfp:s problem med sviktande väljarunderstöd.
En annan av författarna, Jan Sundberg som är professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet, är inne på samma linje men är inte fullt lika kritisk till satsningar på de tvåspråkiga.
Sundberg säger att sfp gärna kan tala om tvåspråkighet i positiv bemärkelse, men påpekar att det gäller att minnas att de tvåspråkiga sfp-väljarna uttryckligen röstar på sfp på grund av det svenska.
Regerandets pris
En klar majoritet av finlandssvenskarna tycker det är bra att sfp sitter i regeringen oavsett vem som är koalitionspartner. Men enligt Åsa Bengtsson är inte sfp:s långa regeringsmedverkan helt oproblematisk.
Bengtsson påpekar att frågor av karaktären "studentsvenskan" eller lagen om spinnfiske i längden kan vara förödande för väljarnas förtroende för sfp som finlandssvenskarnas intresseföreträdare.
I båda fallen misslyckades sfp, trots sin position som regeringsparti, att försvara starka finlandssvenska intressen och valde att trots bakslagen sitta kvar i regeringen.
Bengtsson tror att väljarna kommer att fråga sig om det lönar sig att rösta svenskt om sfp ger vika i tunga svenska frågor.
Tvivlet kommer först att drabba de som i dag röstar på sfp trots att de ideologiskt känner sig mer hemma i något annat parti.
I riksdagsvalet 2003 röstade 70 procent av finlandssvenskarna på sfp, trots att under 60 procent av språkgruppen upplevde att partiet bäst representerar deras åsikter. Sjutton procent av finlandssvenskarna står
åsiktsmässigt närmast sdp, medan tio procent åsiktsmässigt upplever att de hör hemma i samlingspartiet.
Bokförfattarna är eniga om att partierna måste komma med tydligare signaler om var de står. För ett litet parti med lång regeringsnärvaro kan det här vara svårt, men nödvändigt.
Finskt röstfiske lönlöst
Av boken framgör att det är lönlöst för sfp att fiska röster på finskt håll. Bland de finskspråkiga väljarna är sfp det minst populära av de etablerade partierna. Nästan 60 procent har en mycket negativ eller negativ syn på partiet.
I riksdagsvalet 2003 fanns en handfull finskspråkiga som angav att de röstade på sfp, men vid en närmare granskning visade det sig att det så gott som uteslutande handlade om personer med familjeband till svenskspråkigheten.
Satsa på de yngsta
En outnyttjad resurs är de yngsta väljarna i åldern 18 till 25 år.
Bland finlandssvenskarna är den här åldersgruppen kraftigt svensksinnad, vilket beror på att den inte hunnit uppleva en finskspråkig vardag och har färsk erfarenhet av "svenska rum" som skolan, Nylands brigad och studievärlden.
Bengtsson konstaterar att ett parti som vill värna om det finlandssvenska därför borde fria till de yngsta i stället för att nästan enbart prioritera barnfamiljer och medelålders väljare.
Den finlandssvenska väljaren ges ut av Institutet för finlandssvensk samhällsforskning vid Åbo Akademi. Redaktörer är Åsa Bengtsson och docenten i statskunskap, forskningschef, Kimmo Grönlund.
Andra författare är politices doktor Tom Carlson, professor Göran Djupsund, professor Lauri Karvonen, professor Jan Sundberg och doktorand Niklas Wilhelmsson.
Källa: SPT/Maria Gestin-Hagner
(Av Pamela Friström)