Under 2000-talet har idrottsföreningar och -klubbar, traditionellt strukturerade inom tredje sektorn, vidtagit åtgärder för att professionalisera sin verksamhet. Samma föreningar och klubbar har nu stött på stora problem i och med coronakrisen, skriver Arto Sirviö i veckans förbundspenna.
På grund av coronapandemin har alla aktiviteter blivit inhiberade. De största svårigheterna har föreningar vars ekonomi beror på det kassaflöde som genereras av deltagare eller publik.
Det här leder till att vi kommer se permanenta förändringar i sociala aktiviteter när gällande restriktioner lättar under den närmaste tiden. Professionalisering och värdegrunden för idrottsverksamheten kommer sedan att granskas igen.
Sportens och idrottsföreningarnas aktiviteter har aldrig lossnat från den sociala verkligheten. Förutom att aktivera människor har föreningarna också sociala och kulturella roller. Förutom aktiveringen har deltagarna bland annat främjat en annan ideologi, implementerat ungdomsutbildning och ökat människors välbefinnande.
Det tillfälliga avbrottet i verksamheten har snabbt orsakat en ekonomisk utmaning för föreningarna. Föreningarna måste besluta om det fortfarande är möjligt att tillhandahålla alla tjänster, hålla betald personal på jobbet och ta ut eventuella driftsavgifter. Många föreningar och förbund har inlett samarbetsförhandlingar och vissa till och med sagt upp anställda.
Överlevnad tillsammans
Å andra sidan har mötet mellan professionell träning och det coronaframkallade förbudet mot fysiska träningar gett upphov till att föreningar och framförallt tränare i snabb takt med hjälp av digitala verktyg tagit i bruk nya metoder för att genomföra sina träningar. Dessa nya typer av till exempel distansträningar och självträning kan främja anställningen av tränare även efter en kris.
Stagneringen av intresset har redan gjort idrotts- och idrottsföreningarna synliga igen. Supportrar har börjat köpa säsongsbiljetter och föreningar lanserar insamlingskampanjer. Krisen aktiverar människor för att rädda sin hjärteförening.
Medan deras egna aktiviteter har inhiberats, har vissa fortsatt att ta sitt sociala ansvar, till exempel som handelsstöd för personer i riskgrupper. Föreningarna har sedan dragit styrka från det sociala kapitalet, vilket är unikt för den tredje sektorn.
Förutom att visa att vi tillsammans bryr oss om varandra finns ett starkt budskap om överlevnad tillsammans. Det återstår att se hur den tredje sektorn inom idrottssektorn kommer att positionera sig i framtiden, vilka värderingar och uppgifter sektorn kommer att ha i en större helhetsbild.
Framtiden för våra föreningar
Föreningar har alltid viljan att utveckla sin verksamhet och Olympiska kommitténs Tähtiseura-koncept är ett bra verktyg för att på sikt utveckla föreningens verksamhet. Nu under svåra förhållanden har grenförbund och föreningar gjort revisioner på distans.
Konceptet har visat sig vara lyckat och deltagarna har varit nöjda. Föreningarna har fått en snabbstart på sin utvecklingresa på ett mycket bra sätt.
Under coronakrisen är det ett ytterst lämpligt tillfälle att fundera på vad och hur vi kan utveckla våra föreningar på ett strategisk sätt. Hur skall föreningens utvecklingsresa till 2023 se ut och vad ska den innehålla?
Vi behöver se till att det finns möjlighet till ett aktivt liv också efter undantagstillståndet. Vilka delar ska vi plocka med till våra utvecklingsresor; hur hanterar vi eventuella pandemier i framtiden, ekonomiska svårigheter och möjligheter, digitalisering som möjlighet, vård av samarbetspartner, innovativa lösningar för att säkerställa finansieringen samt föreningsöverskridande samarbete. Ja, det finns fortfarande möjligheter att utveckla verksamheten, även om det känns väldigt tufft och tungt just nu.
Visst skall vi allra först tänka på vår hälsa och hur vi kan minska smittspridningen, men det finns alltid möjligheter till att hitta positiva saker också ur en kris. Tillsammans med föreningarna har vi lärt oss att hantera digitala lösningar. Lösningar som kan ge oss träningstips och utveckla idrottare.
Vi har stärkt banden till våra föreningar och visat vårt stöd. Vi hittar nya träningsmöjligheter i vår vardag och nu får vi jobba för att upprätthålla dem och göra dem bestående.
Arto Sirviö, idrottschef
Finlands Svenska Idrott