När jag står i lukten av brandrök och tårgas och följer striderna i Kiev minns jag plötsligt en diskussion i en taxi i Moskva för lite mera än tre år sedan.
Jag hade återvänt från staden Osj i södra Kirgizistan. Resan hade haft sina dramatiska ögonblick och jag var ganska trött och rentav lättad att vara på hemväg.
I Moskva måste jag byta flygplats och under taxiresan hann jag och chauffören lära känna varandra och varandras liv.
Då vi hade åkt en stund helt tysta vände sig chauffören till mig.
- Hörni, ni är inte längre tjugo. Nu ska ni sluta åka till farliga ställen. Tänk nu på er man. Han är ensam hemma och ingen lagar lunch till honom!